Helenas Träning

I tisdags gick jag återigen på core med boll. Riktigt roligt faktiskt. Det verkar ju ge något också eftersom jag har grym träningsvärk (sträckning?) i höger sida. Synd bara att passet endast finns en kväll i veckan men får väl hitta något mer roligt pass :)

Igår passade jag även på att ge mig ut på premiärlöpturen för hösten. Med tanke på att det närmar sig två månader sedan jag sprang sist (och ytterligare en månad innan det) så hade jag inga höga förväntningar. Tog med mig min mp3-spelare och gav mig iväg. 27.20 minuter senare va jag hemma igen. Underbart! Inte ett promenadsteg på hela rundan, som visserligen inte är längre än 5 km men ändå. Jag va riktigt lycklig när jag kom hem. Bara för det har jag idag gått och köpt mig en billig mp3-spelare som jag kan sätta fast i kläderna. Rätt dålig batteritid men duger alldeles utmärkt till syftet! :)

Nu får det helt enkelt bli fler löpturer närmsta tiden. Göteborgsvarvet 2011, here I come! :)

En bild från hotellet vi bodde på i somras.

Hur som helst så fick jag en otrolig längtan efter sommar, sol och värme. Men efter morgonens promenad hem från att ha lämnat tillbaka bilen hos J insåg jag att jag gillar höstluften också trots allt. Så himla skönt med en liten morgonpromenad. Borde jag göra innan jobbet för jag blir så pigg av det.

Nu sitter jag i soffan med tända ljus och njuter. Mys! Kanske gillar jag hösten litegrann iaf. :)

Efter jobbet åkte jag direkt iväg till gymmet för ett pass core med boll. Det passar mig grymt bra. Klarade mig utan att ramla av bollen vilket jag är stolt över haha. Imorn ska jag vila på riktigt. Kanske göra ett besök på Behrn Arena!?

Äntligen är jag igång på riktigt. Och nu ska jag fortsätta med träningen. Jag blir på så otroligt mycket bättre humör när jag tränar. För sanningen är den att sommaren kommer inte komma tillbaka och göra mig lycklig fören om alldelesförmångamånader. Tyärr.

Jag hade planerat in träning idag. Ett core-pass vilket kändes som en lagom start, för även om det är jobbigt så trodde jag att jag nog skulle palla det då det inte innehåller någon kondition.
Istället kom jag dit och insåg att det inte alls va core som stod på schemat. Istället hade vikarien bestämt sig för att ta livet av mig genom att köra något idiotpass, innehållande både styrka och kondition. Efter 30 min tog vi en liten vätskepaus där hon sa att nu har ni kört den träning man normalt hinner med på en timme. Sen körde vi på, i ett något lugnare tempo en halvtimme till innan jag på stapplande ben tog mig därifrån.

Det här kanske inte va den start på min träning som jag hade tänkt mig, men träning blev det iaf och jag är stolt för att jag inte dog under passet trots min nära-döden-puls (eller heter det maxpuls?).

Dagens slutsats är att allt är möjligt även om tjejvasan och göteborgsvarvet känns långt bort just idag. :)

Ikväll blev det pizza för att fira att jag inte har öroninflammation. Jag vet inte om pizza va det bästa att fira med med tanke på att jag inte tränat på evigheter Och framförallt vet jag inte om det är något att fira att jag inte har öroninflammation, värken och locket för örona har ju inte gett sig bara för att jag fick beskedet av läkaren.

Slutsats: vi har ätit pizza och jag har inte öroninflammation.

Jag börjar bli gräsligt irriterad av att inte träna, men har nu planer på att ta det lugnt i helgen och kanske börja så smått på måndag, eller kanske det får bli tisdag. Nu är jag ju inte sjuk på "riktigt" iaf :)