Helenas Träning

Idag blev det premiär för träning igen. Eftersom renget gjorde ett besök här ikväll så fick det bli ett besök på gymmet. Löpning 5 km, 26.08 min och lite styrka på det. Kändes riktigt härligt att röra lite på sig igen. :) Har sedan ägnat kvällen åt jobb men nu får det vara nog.

Träningsvärken från gårdagens löprunda (8 km ute i friska luften på 41.09 min) hade inte lagt sig tills ikväll. Bestämde mig ändå för att gå iväg på ett träningspass idag. Challenge. Och det är en utmaning vill jag lova mina vänner. Styrka blandat med lite konditionshöjande intervaller i en timme och nu orkar jag knappt röra mig, varken armar eller ben. Det känns så otroligt underbart!

Den här veckan får bli lite av en omstart. Kändes som att det har varit lite halvdåligt med träning senaste tiden men insåg att jag ändå tränade två gånger förra veckan så så illa va det ju inte.

Har en härlig känsla i kroppen trots att inget speciellt har hänt. Lycka! :)

Jag trotsade regnet/snön, som vräkte ner när jag cyklade hem från jobbet, och gick ut och sprang en sväng. 8 km blev det, 42 minuter. Först trodde jag att det va lite kortare och tyckte att det tog på tok för lång tid men nu när jag mätt sträckan känner jag mig nöjd. Riktigt härligt va det också trots iskallt vatten i skona haha. Frisk luft gör mig gott! :) Regnet upphörde också efter bara några minuter..

Imorn är det den efterlängtade helgen som den här helgen kommer att bli lite speciell.. En massa underbara vänner dyker upp! :)

Kvällen som var tänkt att bli träningsfri slutade med en liten löprunda. Utomhus. Så himla skönt va det. Frisk luft och få göra av med lite energi och bli trött fysiskt, inte bara i huvudet efter en hel dag med jobb och möten. Jag älskar att springa ute, speciellt när det inte är så himla kallt. Det va alldeles lagom faktiskt. Verkar jag lyrisk så är det inget mot va jag är haha.

Hur som helst, när jag väl kom innan för dörren satte jag mig framför tvn och stretchade till SSK-Timrå. Efter 5 spelade minuter stod det 1-0 och strax därpå stod det 1-1. Arg och uppgiven hoppade jag in i duschen och när klev ut hörde jag hur det blev mål. Vågade inte gå in och kika vilka det va som gjorde mål. Eftersom det handlar om kvalserie, ingemansland eller slutspel (underbara tanke) så blir jag så nervös. Slutligen gick in till tvn och blev helt överlycklig. Jag svävar mellan kvalserie och slutspel helt enkelt.

Idag är jag på bra humör. Jag är lycklig, rakt igenom! :)

Min ilska och besvikelse från igår har lagt sig så nu ska jag berätta om min lördag och en annan ilska och besvikelse.

Vaknade upp på morgonen taggad till tusen, dock medveten om mina på tok för få skidmil i benen. Hämtade upp mina skidor på vallningen och tog bussen upp till starten och allt var frid och fröjd. Blev chokad över hur fullt det va i min grupps startfålla trots att jag va där ca 45 min före start. Hamnade helt enkelt typ sist i gruppen. Lämnade min ryggsäck på lastbilen och fixade lite. Klockan hade helt enkelt blivit på tok för mycket när jag väl tog på mig skidorna och kände på dem lite försiktigt där jag stod. Nada fäste. Ähh, det är nog bara nu som jag inte riktigt får ner skidorna ordentligt. När vi började åka fram mot starten insåg jag att näe, något fäste existerar inte på mina skidor. Absolut inget!

Va som sagt bland de sista ut i min startgrupp och hamnade därmed i kö i ca 4-5 km. Dock fick jag ju trevligt sällskap av Linnéa en liten bit. När jag äntligen kom iväg och började kunna åka på lite (läs staka på) så bestämde jag mig helt enkelt för att prova att valla om vilket hjälpte nada. Här någonstans, efter ungefär 1 mil va jag så fly förbannad på mig själv för att jag inte tog min systers skidor iaf. De jag åkte på för några helger sedan då det gick sådär riktigt bra. Då jag för första gången på 2 år (troligtvis ännu längre) hade bra fäste, men ändå glid. Hennes pjäxor som passar till är dock på tok för stora för mig, typ 4-5 storlekar. Hursomhelst. De skidorna låg kvar hemma i Flen. Lite skavsår på tårna hade det dock varit värt om jag hade fått åkt på de skidorna. Här någonstans insåg jag att det spelar ingen roll om jag vallar om hos någon som vet va de gör med skidorna. Jag får inte ner dem och då kvittar det va det är för valla på dem. Det är bara att inse att jag kommer få slita 3 mil till Mora. Och det gjorde jag. Emellanåt gick jag på ren ilska, ibland gick det faktiskt riktigt bra och det va sådär härligt (typ de 2 km efter hökberg, vilka består av nedförs backar för er som inte har åkt).

Jag va lycklig när jag insåg att det va två kilometer kvar och att jag skulle kunna slå min tid från förra året och fick lite extra krafter in till mål. Riktigt underbart att komma in på 3.09.08 trots att jag trodde att jag va närmare 3.30.

Här och nu har jag bestämt två saker. För att jag ska åka en tjejvasa igen så ska jag verkligen träna skidåkning inför det och då räcker inte 3,5 mil. För det andra ska jag köpa nya skidor som är anpassade för mig så att jag får ner dem. Tjejvasan 2012 ligger därmed på is tillsvidare..

Jag har även fått be min far om ursäkt för alla de gånger jag har svurit över hans dåliga vallning. Nu förstår jag att det inte är vallningen det har varit fel på. Det är skidorna som inte är anpassade efter mig..

... och jag har precis insett hur otroligt korkad jag är haha. Jag har åkt 3,5 mil skidor i vinter och tanken är alltså att jag ska åka 3 mil på lördag. Lyckat! Har helt enkelt börjat få lite ångest över lördagens äventyr men känner jag mig själv rätt så kommer det att bli otroligt kul när jag väl har kommit igång och jag kommer känna mig så nöjd när jag åker över mållinjen i Mora. Dock har jag som sagt lite ångest nu men men det får jag väl ta helt enkelt :)

Har tagit sista träningspasset inför tjejvasan ikväll. Blev 5 km löpning på gymmet. 26.00 minuter. Skönt att få springa av mig lite :)

Jag fortsätter ladda..

Som uppladdning inför lördagens äventyr har jag tränat två pass hittills. Löpning på 13 km i måndags (72.22 min) samt styrka igår. Hade tänkt träna en gång till men vi får se när jag kommer hem från jobbet imorn, om det finns någon tid över..

Känner mig otroligt oförberedd inför lördagens resa men men. 3 mil kommer jag ju runt, frågan är bara vilken tid det blir. Hur som helst har jag bestämt mig för att jag INTE ska anmäla mig till nästa år. Först om jag faktiskt börjar träna skidåkning får jag anmäla mig. Jag tror att det kommer bli skoj på lördag men jag tror att det skulle vara sååå mycket roligare om jag faktiskt hade tränat lite :) Men men, jag har bara mig själv att skylla.

Uppladdning pågår.. Undra om man får äta en massa saltlakrits innan med gott samvete, som inför Göteborgsvarvet? :)

Igår gick jag vägen över stan hem.. Kändes som jag inte hade varit på stan på evigheter men inte hittade jag något spännande för det. Valde istället att ta cykeln hem för att hinna till gymmet en sväng. Sprang 7 km på 37.10 min och stängde i stort sett gymmet när jag gick hem haha. Bra jobbat en fredag kväll! :)
Framåt sent dök M upp och vi tog tåget ner till Motala och idag har vi haft en mysdag. Fixat lite och varit på en trevlig fika hos några vänner med lilla Tuwa. En så otroligt söt liten bebis som inte hade långt till det där underbara leendet haha.

Nu är det hockey vilket innebär att humöret är på nedåtgående. Borde inte förstöra kvällar med att kolla på hockey..!

Ingen träning igår då jag istället ägnade lördagen åt jobb och därefter en sväng på stan och mys med älsklingen. En underbar dag! Träningen tog jag igen idag. 10,38 km på 56,01 min utomhus! Så otroligt skönt att sprina utomhus igen, även om det va mycket is kvar så fanns det mycket barmark. Underbar känsla. Vårkänslor! Att solen sken under hela löparrundan kändes inte sämre :)

Söndagen har för övrigt ägnats åt städning, tvättning och tekake-bak. Så nu är vi redo för en ny vecka igen med en massa goda tekakor i frysen.

Ikväll hade jag tänkt trotsa magen (som är svullen och gör ont ont ont) och gå till gymmet för att köra lite styrka. Väl framme kom jag på att det va ikväll de hade någon special-dag med diverse grejer så min styrketräning blev väldigt komprimerad då jag istället valde att stå i kö för att väga mig/mäta fett- och muskelmassa samt få reda på min biologiska ålder.. Det tog en halv eeeeeevighet men jag tycker ju att det är lite intressant så så fick det bli.

Jag hade 20,2 % fett och 75,7 % muskelmassa. Det va helt okej värden men han rekommenderade mig att bygga lite mer muskler. När vi diskuterade vidare ändrade han sig och tyckte istället att jag skulle gå ner några kilon för att bli lättare i och med att jag mest löptränar och därmed inte bör styrketräna på samma sätt, vilket jag även fick tips på. Hittills gick ju det hela ganska bra tyckte jag.. Det va först när vi kom till min biologiska ålder som det blev lite tokigt så att säga hehe. Det är ju bra att ha en låg biologisk ålder men det är tydligen inte bra att ha allt för låg ålder. Mina 12 (!) år va inget han direkt rekommenderade. Men som sagt, minska några kilo fett så är allt löst hehe.

När jag väl kom hem fick det bli lite pilates i och med att jag inte han köra mer styrka innan gymmet de stängde. Imorn är det löpträning planerad.